Här kan du fördjupa dina kunskaper om yoga och meditation. Har du några frågor får du gärna kontakta mig.

Meditation - ett lättare sätt att möta livets händelser
Enligt yogan är det lika viktigt att vi tar hand om vår mentala hygien som vår fysiska. När vi tar hand om vårt inre har vi lättare att se saker som de är istället för att gå in i gamla mönster och föreställningar vilket gör att vi kan leva livet mer fullt ut.

Meditation är en resa i det inre. Det finns många olika sorters meditationer och det handlar om att gå in i sig själv och koppla bort intellektet. I början kan det uppfattas som väldigt svårt att meditera på grund av alla tankar som kommer och försöker få uppmärksamhet hela tiden. I yogan använder man sig av fokuseringstekniker som mantra, fokus, mudras och andning vilket gör det lättare att fokusera och gå in i sig själv.

Den mentala hygienen är viktig

Precis som vi tar hand om vår fysiska hygien behöver vi sköta vår psykiska och mentala hygien. Enligt yogan innebär meditation att man rensar det undermedvetna. Meditationen renar dina tankar och du får möjlighet att gå vidare istället för att släpa på saker som håller dig tillbaka. När vi tar in meditationen som en daglig del i vårt liv kan vi möta vardagen och de situationer vi ställs inför med större lugn och harmoni.

En självklar och viktig del

Meditation är en viktig del i yogan och i många yogastilar är den en självklar del i varje yogapass. Efter ett yogapass är det oftare lättare att meditera eftersom kroppen är mer avslappnad och sinnet har lugnats ner. I vissa traditioner sägs det att yoga är en förberedelse för meditation.

Olika meditationstekniker

Det finns många olika sätt att meditera på och massor av meditationer som påverkar kroppen och sinnet på olika sätt.

• Koncentration på kroppen t ex andning eller puls.
• Visualiseringsmeditation, t ex där du blir guidad till en vacker plats.
• Koncentration på fysiskt föremål som tänt ljus eller ett annat föremål.
• Ljudmeditationer, då man sjunger eller upprepar mantra
• Rörelsemeditationer, där du t.ex. rör dig till musik.
• Utlevelsemeditationer, där du t.ex. skrattar och gråter.

Meditationens effekter

Det har gjorts tusentals studier på hur olika former av meditation påverkar både kropp och sinne och de positiva effekterna blir bara fler och fler.

En grupp som bl.a. har nytta av meditation är personer med högt blodtryck. Många av dem har kunnat minska eller helt sluta med sina mediciner. Kroppens negativa reaktioner på stress minskar. Meditation renar sinnet och får kroppen att slappna av.

Liksom yoga ger meditation andrum (rum för anden) och meditation syftar även till att stärka viljan och förmågan att ordna sin egen tillvaro på bästa sätt. 
Apparater som mäter muskelspänning visar att den sjunker nästan ända ner till noll under meditation.

Ett resultat av detta är att kroniska smärttillstånd kan lindras med meditationens hjälp. Blodcirkulationen förbättras bevisligen vid meditation. Huvudvärk t.ex. kan lindras med meditation. EEG-mätningar har visat att hjärnans aktivitet under meditation liknar den vid sömn. För människor med sömnrubbningar kan meditationen vara till stor hjälp.

Annat man kan säga om meditation är att den bl.a. hjälper dig att:

• Finna ett inre lugn som hjälper till att utveckla din intuition.
• Öka din koncentration och mentala snabbhet.
• Bli mindre reaktiv, d v s mindre styrd av enbart känslor.
• Leva med en större medvetenhet och balans i dig själv på alla plan.

Historik- Meditation
I Indien och i en stor del av övriga Asien har människor under tusentals år utövat olika former av meditation som ett sätt att nå andlig klarhet. Även här i väst har under lång tid meditation tränats av ett litet antal personer. Huvudsakligen sådana som varit intresserade av buddismen.

På 1960-talet kom meditationen mer i rampljuset, bl.a. på grund av The Beatles som reste till Indien för att meditera med Maharishi Mahesh Yogi. Maharishi öppnade upp väst för Transcendental Meditation – TM, en form av mantra meditation.

Olika former av meditation har länge praktiserats inom olika kristna sammanslutningar bl.a. jesuiterna. Meditation utövas idag regelbundet av miljontals människor över hela världen.

Vad händer när jag mediterar
Meditation kräver koncentration, uthållighet och en viss tid. Femton till tjugo minuter, en till tre gånger per dag är vanligt. De flesta av oss kan utan större svårighet lära oss meditera. På ett plan handlar meditation om att ”städa upp på vinden” vilket kanske inte är så glamouröst men oftast välbehövligt och väldigt skönt när det är gjort.

Det finns olika typer av meditation. Det finns många olika sätt att göra det men i grunden handlar det om olika sätt att nå samma mål, olika stigar upp till samma bergstopp. När du mediterar regelbundet kommer du till en början märka att sinnet gärna och ofta drar iväg med dina tankar.

Då använder du dig av ett mantra, andningen eller någon annan teknik för att återföra fokus igen. Ofta kan djupt liggande stress ta form som ytligt liggande tankar. Ibland kan det kännas påfrestande med all stress, negativa tankar, svartsyn och oro som verkar välla upp under en meditation. Tankeskräp som kan få dig att vilja sluta meditera. Gör inte det. Fortsätt i stället.

Det finns två liknelser, en om ett oljefat och en om en ung munk som på ett bra sätt speglar meditationsprocessen.

Tunnan
Tänk dig en tunna på en kaj nere i hamnen, rostig och smutsig. Ingen har brytt sig om denna tunna på länge. Du får nu i uppdrag att se till att den kan användas igen. Du ska fylla den med friskt vatten. Mycket skräp har samlats och sitter fast i botten och utmed tunnans insidor.
Glad i hågen börjar du fylla på med rent, klart vatten. Din förhoppning är förstås att det ska bli ett enkelt jobb, att det ska bli rent på en gång. Istället lossnar all smuts och upp till ytan kommer en sörja av slagg, smuts och gamla fimpar.

Du känner dig besviken för att det inte blev rent så fort som du ville. Det du kan göra då är att sluta hälla vatten i tunnan, ge upp. Du kan också välja att fortsätta att hälla friskt, rent och kärleksfullt vatten ner i tunnan. Till slut kommer alla fimpar och smuts försvinna och tunnan blir ren. Valet är ditt, det är du som bestämmer hur snabbt tunnan ska bli ren.

Tunnan är ditt inre. Det blir inte rent där med mindre än att du själv gör rent därinne. Meditationen renar dina tankar och du får möjlighet att gå vidare istället för att släpa på gamla mönster som håller dig tillbaka. Historien om munken säger också en del om meditation i sig:

Munken
En grupp buddistiska munkar satt och mediterade. Helt plötsligt får en av de yngre munkarna en fantastisk vision för sin inre syn: Himlen, Buddha, gudomliga varelser och den ena platsen vackrare än den andra uppen-barar sig inför honom. Lyckligt berättar han för sin mästare:

- Mästare, mästare! Jag ser enormt vackra saker! Buddha har uppenbarat sig för mig och jag upplever himlen och paradiset.
Vad ska jag göra?

- Fortsätt meditera du, svarade då mästaren lugnt. Det går snart över. Det försvinner.

Vi kanske längtar efter mirakel och ibland kan vi uppleva saker bortom det vi ser som det normala. När du mediterar bör du dock inte ha några förväntningar, utan bevittna, känn hur du mår. Innerst inne vet du vem du är och vart du vill.

Meditationstekniker
Meditation koncentrerar fokus bortom det intellektuella tankearbetet. Det finns olika många olika meditationstekniker, koncentration på fysiska funktioner som t.ex. andning, puls eller hjärtljud. Andningen används ofta för att koncentrera och fokusera sinnet. Andningen kan också visualiseras genom att du andas in lugn och andas ut stress och spänning. Andningen kan samordnas med ett mantra. Kundaliniyogan använder SAT NAM där du säger eller tänker SAT på in- och NAM på utandning.

Koncentrationen kan fokuseras på ett ljus eller annat föremål, en färg eller form för att hålla sinnet stilla. Visualisering så som symboliska tankar eller saker. Lugna platser i ditt inre, ett ord, en sak eller en känsla. Ljudmeditationer, då mantran sjungs eller rytmiskt upprepas högt.

Rörelsemeditation, där du t.ex. rör dig i takt till stilla musik. Kundaliniyoga innehåller många hundra olika meditationsövningar, som är består av någon av ovan metoder eller en kombination av olika moment. Här finns meditationsövningar för:

Avspänning, balans i olika former, depression, effektivitet, energi, fobier, hjärtat, healing, hjärnan, intuition, kraft och vitalitet, kommunikation, koncentration, kreativitet, mental kontroll, negativitet, nervstyrka, rädsla, självtillit, stress, tålamod, utbrändhet, viljestyrka och vitalitet - för att nämna några.

Yogans historia
Yoga är en minst 5 000 år gammal tradition vilket gör yoga till en av världens äldsta levande andliga traditioner.

Yogiska mästare (rishis) sägs ha uppfunnit yoga genom att observera djurens rörelsemönster och härma dessa. Under meditation observerade de hur olika kroppställningar påverkade kroppen och sinnet. Genom att försätta sig i ett förändrat medvetandetillstånd kunde de också observera kroppens hur kroppens energi (prana) flödade genom energikanaler (nadis) och bildade energicentra (chakran).

Kunskapen om yoga hölls hemlig och var inte tillgänglig för allmänheten. Den överfördes muntligt från lärare till elev och grundades alltid i personliga upplevelser.

Yogans tidigaste rötter

Man kan datera yogans uppkomst till 3 000 f. Kr. Under arkeologiska utgrävningar i norra Indien fann man resterna av två städer som hette Mohenjo Daro och Harappa. Mellan 5 000 och 3 000-talet f. Kr. hade det funnits ett stort rike i detta område. Man kallade detta rike för Indus-Saraswaticivilisationen efter floderna Indus och Saraswati.

Genom modern teknisk utrustning har man kunnat belägga att floden Saraswati torkade ut på 3000-talet f. Kr. Under denna period tillkom den äldsta delen av Vedaskrifterna som kallas för Rigveda. I Rigveda nämns både yoga och floden Saraswati och därmed har man kunnat belägga att yoga existerade vid denna tidpunkt. Teorin stärks också av att man under utgrävningarna i Mohenjo Daro och Harappa hittade stämplar med bilder på olika yogafigurer.

Yogans syfte och de viktiga skrifterna

Under den period i yogans historia som kallas för vedisk yoga användes yoga i första hand som en teknik att hålla sinnet koncentrerat medan man genomförde olika ritualer.

Under den förklassiska perioden som sträcker sig från 1800-talet f.Kr. till 200-talet e.Kr tillkom Upanishaderna som är den viktigaste delen av Vedaskrifterna.

Upanishadena ger uttryck för den världsbild som återfinns i Vedanta, det mest kända filosofiska systemet i Indien.

Det finns fyra grundtankar i Upanishaderna;

(1) själen (atman) är identisk med universum (brahman), (2) insikten om att allt är ett leder till frihet (moksha), (3)människans tankar och handlingar bestämmer hennes framtida öde (karma), (4) om man inte når insikt kommer man att återfödas i enlighet med sin karma (reinkarnation).

Yoga införlivades i Vedanta som en metod att nå insikt och en väg till frihet.

Under denna period tillkom också ett av Indiens mesta kända verk Bhagavad-Gita som också är en viktig text inom yoga.

Patanjalis åttafaldiga väg

Under den period som kallas för klassisk yoga som startar på 200-talet e. Kr. skrev Patanjali Yoga Sutras som räknas som yogans mest klassiska verk. Patanjali utformade en praktisk metod att nå upplysning.

Hans åttafaldiga väg består av följande delar;

moralisk disciplin (yama),

återhållsamhet (niyama),

kroppsställning (asana),

andningsreglering (pranayama),

bortdragande från sinnesintryck (pratyahara), koncentration (dharana),

meditation (dhyana),

extas (samadhi).

Tantrismens inflytande på yogan

Under den postklassiska perioden var det i första hand tantrismen som kom att påverka yogatraditionen.

Enligt tantrismen finns det en gudomlig kraft (kundalini) i människan kropp som är oaktiverad. Det gjorde att den fysiska kroppen kom i fokus för de rituella övningarna, vilket var ett nytt fenomen i Indiens andliga historia.

Tidigare generationers yogister mediterade i första hand för att de skulle kunna lämna kroppen och det världsliga livet bakom sig. Från tantrismen kommer användningen av repetativa stavelser (mantras), meditationsbilder (yantras) och gester (mudras).

Med inspiration från tantrismen grundades hathayoga. Syftet med hathayoga var att bemästa kroppen för att kunna väcka kundalinikraften.

Den moderna yogan

År 1893 är startpunkten för den period vi kallar modern yoga. Den inleddes med att den indiske gurun Swami Vivekananda besökte religionsparlamentet i Chicago.

Yogan sprider sig nu utanför Indiens gränser och många andliga lärare (gurus) flyttar från Indien till USA för att lära ut yoga. Yoga börjar nu för första gången i historien att läras ut öppet till alla som kan betala för en yogakurs.